seeing is deceiving, dreaming is believing

teatern var rätt udda, men ändå skärrande eftersom det var en person som spelade hela pjäsen och gjorde det utifrån egna upplevelser och händelser hon varit med om. starkt gjort av henne tycker jag! sitter här med min ångest inför livskunskapsinlämningen. ironiskt nog så skriver jag om just ångest. men jag orkar inte. kanske gör det imorgon ist, eller nån annan dag... är fan helt död ifrån gårdagens pluggande, kommer ta ett tag för mig att ta igen mig, haha! ;)
'Cause everything inside me screams no, no, no, no, no...

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0